Jag vill SÅ mycket...kanske FÖR mycket!

Nu rullar allt på igen...jobb, barn, dagis, skola, träning och PRIVATLIV, de ska ju ha sitt oxå...jag vill ju inte vara ensamstående tvåbarnsmamma hela livet:)

Nu kommer duktiga Anna-Karin fram som kan och klarar allt själv...fast verkligheten ser inte riktigt ut så...varför ska de vara så svårt att be om HJÄLP!

Dagen började sådär...minnet av siffrorna på VÅGEN ville inte försvinna. Träffade bästa vännen Annlinn...kaffe å lite skitprat...även fast de e ganska svårt att höra va hon säger nu...då hela käften kryllar av blåsor...VIRUS! Hem å knöt på mig springafortdojorna...men benen ville inte springa fort ida...så de fick bli långt istället...7,3km...e ganska nöjd själv faktiskt:)

Nu väntar sängen eller SOFFAN i mitt fall:)
Gonatt